Ny Bok: Mycket mer för Mindre – Tillväxt och Hållbarhet i Sverige

Igår släppte vi skriften “Mycket mer för Mindre – Tillväxt och Hållbarhet i Sverige”.

Nedan en sammanfattning av boken:

1. Världens koldioxidutsläpp stiger fortfarande, vilket är ett enormt problem och arbete återstår. Men empiriska data från Sverige visar att det har gått att kombinera en växande ekonomi med krympande miljöpåverkan. Detta betyder att positiv förändring kan ske och möjligen kan överföras till andra länder.
2. Sedan år 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018. BNP per koldioxidenhet gick under perioden ner med 60 procent.
3. Sedan 2008 (första året författarna har tillgängliga data ifrån) har de konsumtionsbaserade utsläppen från utlandet minskat.
4. Utsläppen från bilar har minskat, trots att antalet bilar ökade med 1,2 miljoner.
5. Av de 26 farliga utsläpp i luften som SCB har tillgänglig statistik över, har 24 minskat. I många fall är minskningen mer än 50 procent. Efter 1995 års förbud mot bly i bensin har dessa utsläpp minskat med 95 procent.
6. Utsläppen av svaveldioxid har gått ner med 80 procent sedan 1990, trots den ekonomiska tillväxt som ägt rum under perioden. Nedgången i användning av kol och eldningsolja tycks vara främsta orsak till denna minskning.
7. Det går att se kraftiga utsläppsminskningar av nickel, kadmium, krom, koppar, nickel och arsenik.
8. Antalet inrikesresor minskade marginellt jämfört med 1990-talets början, men utsläppen sjönk 13 procent. Utrikesresor har dock stigit.
9. Elanvändningen har gått upp med 2,8 procent sedan år 1990. Per capita och per BNP enhet har dock elanvändningen gått ner.
10. Sverige tar ut mindre vatten och använder mindre vatten per person sedan båden 1970 och 1990.

Fullständig referens här:

Grafström, J., Sandström, C., Wieslander, A. (2020) Mycket mer för mindre – Tillväxt och Hållbarhet i Sverige, Ratio. Tillgänglig här.

Paper accepted in Review of Austrian Economics

The paper ‘Bureaucrats or markets in innovation policy? – A critique of the entrepreneurial state’ has been accepted fort publication in Review of Austrian Economics.

Abstract: This paper takes stock of recent suggestions that the state apparatus is a central and underappreciated actor in the generation, diffusion and exploitation of innovations enhancing growth and social welfare. We contrast such a view of “the entrepreneurial state” with theories and empirical evidence of the microeconomic processes of innovation in the modern economy which focus on well-functioning markets, free entry and competition among firms, and independent entrepreneurship as central mechanisms in the creation and dissemination of innovations. In doing so, we identify several deficiencies in the notion of an entrepreneurial state by showing that (i) there is weak empirical support in the many hundreds empirical studies and related meta analyses evaluating the effectiveness of active industrial and innovative policies, that (ii) these policies do not take account of the presence of information and incentive problems which together explain why attempts to address purported market failures often result in policy failures, and that (iii) the exclusive focus on knowledge creation through R&D and different forms of firm subsidies ignores the equally important mechanisms of knowledge dissemination and creation through commercial exploitation in markets. We discuss how a more theoretically well-founded focus on the state as investing in knowledge generation and securing the conditions of free and competitive markets will lead to a more innovative economy.

Complete reference below:
Karlson, N., Sandström, C. Wennberg, K. (2020) Bureaucracies or Markets in innovation policy – a critique of the entrepreneurial state, accepted for publication in Review of Austrian Economics. Available here.

Innovationspolitik: ett överutbud av stöd och hinder?

I veckan skriver undertecknad tillsammans med Jan Jörnmark, Martin Björklund och Klara Hvarfner i Ekonomisk Debatt på temat “Innovationspolitik – ett överutbud av stöd och hinder?” Med exempel från näringspolitiken argumenterar vi att politik ofta handlar om att ge olika former av riktade stöd istället för att ta tag i verkliga problem eftersom det är mer bekvämt att pyssla med symbolpolitik:

“En rimlig förklaring till detta är att stödjande aktiviteter är förknippade med begränsade politiska kostnader och tydligt politiskt värde. Kostnaderna är i förhållande till hela statsbudgeten inte så stora. De distribueras över hela befolkningen medan nyttorna är koncentrerade till ett fåtal intressenter såsom politiker, myndig- heter och mottagare av stöd. Politiker kan framstå som näringslivsvänliga med hjälp av dessa åtgärder utan att behöva genomdriva några politiskt eller ekonomiskt kostsamma reformer.”

Artikeln i sin helhet kan läsas här.

Fullständig referens:

Sandström, C., Jörnmark, J., Björklund, M. Hvarfner, K. (2019) Innovationspolitik – ett överutbud av stöd och hinder? Ekonomisk Debatt, Vol 47(7), p. 67-70.

Pontus Almquist om Teknik slår Politik i Örnsköldsviks Allehanda

Pontus Almquist skriver en ledare i Örnsköldsviks Allehanda som tar sitt avstamp i våra studie om samspelet mellan ny teknik och regleringar. Ledaren refererar och länkar till vår artikel i Ekonomisk Debatt (2016) rubricerad Varför kan teknik slå politik? (länk här)

Almquist får in ett citat från Marilyn Monroe:

“Sometimes things fall apart so that better things can fall together”

Texten innehåller också passager såsom:

“Etablerade företag har inaget intresse av nya institutionella förutsättningar inom den egna branschen – även om det är till konsumenternas fördel.”

“Såsom Ratiostudien påpekar kan stora och etablerade aktörer utöva så kallad regulatory capture – det vill säga, att man påverkar lagstiftningen till sin egen fördel på nya företags bekostnad. Man har dessutom etablerade kanaler in till makten; representeras i regeringens remissrundor, och har ett socialt och ekonomiskt kapital som är överlägset uppstickarnas.”

Den kan läsas i sin helhet här.