Pontus Almquist om Teknik slår Politik i Örnsköldsviks Allehanda

Pontus Almquist skriver en ledare i Örnsköldsviks Allehanda som tar sitt avstamp i våra studie om samspelet mellan ny teknik och regleringar. Ledaren refererar och länkar till vår artikel i Ekonomisk Debatt (2016) rubricerad Varför kan teknik slå politik? (länk här)

Almquist får in ett citat från Marilyn Monroe:

“Sometimes things fall apart so that better things can fall together”

Texten innehåller också passager såsom:

“Etablerade företag har inaget intresse av nya institutionella förutsättningar inom den egna branschen – även om det är till konsumenternas fördel.”

“Såsom Ratiostudien påpekar kan stora och etablerade aktörer utöva så kallad regulatory capture – det vill säga, att man påverkar lagstiftningen till sin egen fördel på nya företags bekostnad. Man har dessutom etablerade kanaler in till makten; representeras i regeringens remissrundor, och har ett socialt och ekonomiskt kapital som är överlägset uppstickarnas.”

Den kan läsas i sin helhet här.

Anders Ydstedt recenserar Innovationspolitik för Tillväxt

Anders Ydstedt recenserar vår bok i Svensk Tidskrift:

“Den förra mandatperioden präglades svensk näringspolitiken av utspel om nationella strategier, samordnare och käcka begrepp som Team Sweden. Allt för att visa särskilt intresse för områden som regeringen trodde främjades av en aktiv statlig näringspolitik.”

“En sådan politik är inte bara slöseri med skattemedel, det finns också en betydande risk att kompetens knyts upp till projekt som kan betraktas som rent ”bidragsentrepenörskap”.”

Texten kan läsas här.

Smedjan 18 december 2018: Näringspolitiken skapar bidragsentreprenörer

Christian Sandström, Nils Karlson och Karl Wennberg skriver på Smedjan om hur företagsstöd leder till opportunistiska beteenden hos företag:

“Forskning vid Ratio gör gällande att olika former av stöd ger upphov till märkliga incitamentsstrukturer där vissa företag sätter i system att söka pengar från staten. De utvecklas till bidragsentreprenörer, och resultaten visar att dessa får lägre produktivitet samtidigt som lönerna går upp (Gustafsson, Tingvall & Halvarsson, 2018). Det är just tillförseln av externa medel utan några krav på avkastning som kan möjliggöra den långsiktigt farliga kombinationen högre löner och lägre produktivitet.”

Artikeln kan läsas här.

Peter Karlstén i Norran 25:e februari om Innovationspolitik för Tillväxt

“Rapporten visar också att betydande belopp går till det man kallar ”bidragsentreprenörer”. Dessa kännetecknas av högavlönade anställda med låg produktivitet. En dålig kombination för ett land som vill fortsätta vara en välfärdsstat.”

“Min uppfattning är att näringslivet får bättre effekt av sänkta skatter än av bidrag som är krångliga och tidskrävande att söka.”

Artikeln kan läsas här.

Kristianstadsbladet 25 februari: Stäng av bidragskranen till företagen

Idag skriver Liberala Nyhetsbyrån (Kristianstadsbladet) och Joakim Broman om förra veckans begivenheter. Roligt också med direkt referens till Anders Gustafssons avhandling:

“Alla utvecklade ekonomier gör det. Miljard efter miljard satsas år efter år på innovationspolitik, det vill säga företagsstöd som ska få nya, spännande företag att växa fram och bidra till tillväxten. Men vad är effekten av de satsade pengarna? Som Jason Potts, professor på Kungliga Tekniska Universitetet i Melbourne, uttryckte det på forskningsinstitutet Ratios boklansering i veckan: “‘the dirty little secret’ är att vi trots decenniers studier aldrig hittat någon effekt.”

“Enskilda studier kan hitta kortsiktiga resultat. Anders Gustafsson, doktor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, pekar i sin avhandling på en tillfällig “sockerkick”, där företag exempelvis kan anställa fler. Men effekten avtar snabbt och det tycks inte finnas någon långsiktig påverkan.”

“Christian Sandström, docent i industriell ekonomi och en av författarna till Ratios “Innovationspolitik för tillväxt” (i nyupplaga), pekade under boklanseringen på områdets snedvridna incitament. Politiker som vill verka handlingskraftiga behöver ha en satsning att peka på, trots att det inte är brist på kapital som är problemet. Enskilda företag har skäl att propagera för och söka mer bidrag. Förlusten tas av det ansiktslösa skattebetalarkollektivet.”