Anders Ydstedt recenserar vår bok i Svensk Tidskrift:

“Den förra mandatperioden präglades svensk näringspolitiken av utspel om nationella strategier, samordnare och käcka begrepp som Team Sweden. Allt för att visa särskilt intresse för områden som regeringen trodde främjades av en aktiv statlig näringspolitik.”

“En sådan politik är inte bara slöseri med skattemedel, det finns också en betydande risk att kompetens knyts upp till projekt som kan betraktas som rent ”bidragsentrepenörskap”.”

Texten kan läsas här.

Christian Sandström, Nils Karlson och Karl Wennberg skriver på Smedjan om hur företagsstöd leder till opportunistiska beteenden hos företag:

“Forskning vid Ratio gör gällande att olika former av stöd ger upphov till märkliga incitamentsstrukturer där vissa företag sätter i system att söka pengar från staten. De utvecklas till bidragsentreprenörer, och resultaten visar att dessa får lägre produktivitet samtidigt som lönerna går upp (Gustafsson, Tingvall & Halvarsson, 2018). Det är just tillförseln av externa medel utan några krav på avkastning som kan möjliggöra den långsiktigt farliga kombinationen högre löner och lägre produktivitet.”

Artikeln kan läsas här.

“Rapporten visar också att betydande belopp går till det man kallar ”bidragsentreprenörer”. Dessa kännetecknas av högavlönade anställda med låg produktivitet. En dålig kombination för ett land som vill fortsätta vara en välfärdsstat.”

“Min uppfattning är att näringslivet får bättre effekt av sänkta skatter än av bidrag som är krångliga och tidskrävande att söka.”

Artikeln kan läsas här.

Idag skriver Liberala Nyhetsbyrån (Kristianstadsbladet) och Joakim Broman om förra veckans begivenheter. Roligt också med direkt referens till Anders Gustafssons avhandling:

“Alla utvecklade ekonomier gör det. Miljard efter miljard satsas år efter år på innovationspolitik, det vill säga företagsstöd som ska få nya, spännande företag att växa fram och bidra till tillväxten. Men vad är effekten av de satsade pengarna? Som Jason Potts, professor på Kungliga Tekniska Universitetet i Melbourne, uttryckte det på forskningsinstitutet Ratios boklansering i veckan: “‘the dirty little secret’ är att vi trots decenniers studier aldrig hittat någon effekt.”

“Enskilda studier kan hitta kortsiktiga resultat. Anders Gustafsson, doktor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School, pekar i sin avhandling på en tillfällig “sockerkick”, där företag exempelvis kan anställa fler. Men effekten avtar snabbt och det tycks inte finnas någon långsiktig påverkan.”

“Christian Sandström, docent i industriell ekonomi och en av författarna till Ratios “Innovationspolitik för tillväxt” (i nyupplaga), pekade under boklanseringen på områdets snedvridna incitament. Politiker som vill verka handlingskraftiga behöver ha en satsning att peka på, trots att det inte är brist på kapital som är problemet. Enskilda företag har skäl att propagera för och söka mer bidrag. Förlusten tas av det ansiktslösa skattebetalarkollektivet.”

Vår bok Innovationspolitik för Tillväxt återlanseras med förord av professor Jason Potts vid RMIT University i Australien. Boken, inklusive förordet, finns att tillgå här.

Tillsammans med Jason Potts, professor vid RMIT University, skriver Christian Sandström, Nils Karlson och Karl Wennberg om innovationspolitiken den 22 februari.

Artikeln kan läsas här.

På Realtid.se skriver den moderate ekonomen Peter Tovman om näringspolitiken med utgångspunkt i vår skrift:

“I en debattartikel av Ratioforskarna Christian Sandström, Nils Karlsson, Karl Wennberg och i deras bok ”Innovationspolitik för tillväxt” framgår bland annat att svenskt företagsstöd och näringspolitik som genomförts under flera regeringar har haft liten eller ingen effekt.”

Artikeln kan läsas i sin helhet här.

“Jeg ville skilt nytt og gammelt for å unngå konflikter. Så ville jeg rekruttert fra andre typer virksomhet. Til sist ville jeg satt elektrifisering høyt på agendaen for å vise alle ansatte at det er viktig.”

Texten kan läsas här.

“Storstäder gynnas, sysselsättning uteblir och vissa företag kan bli bättre på att söka bidrag än att utveckla idéer. Nya utvärderingsmetoder avslöjar problem med det statliga riskkapitalet till företag och nu uppmanar Ratio en ny regering att göra hemläxan.”

Artikeln kan läsas här.

BLT skriver om vår bok:

“Ny forskning från forskningsinstitutet Ratio, som under fem år bedrivit ett forskningsprojekt med ett femtiotal nya studier, visar dock att den aktiva näringspolitiken kostar mer än den smakar. ”Det är med andra ord ytterst tveksamt om företagsstöden faktiskt bidrar med tillväxt och nya jobb”, summerar de i en debattartikel i Dagens Nyheter (DN den 29 december). Och de fortsätter: ”Myndigheter och politiker kan svårligen att identifiera de företag eller sektorer där framtida innovationer kommer att uppstå. De saknar både den information och de incitament som krävs.”

Artikeln kan läsas här.