“Jeg ville skilt nytt og gammelt for å unngå konflikter. Så ville jeg rekruttert fra andre typer virksomhet. Til sist ville jeg satt elektrifisering høyt på agendaen for å vise alle ansatte at det er viktig.”
Texten kan läsas här.
“Storstäder gynnas, sysselsättning uteblir och vissa företag kan bli bättre på att söka bidrag än att utveckla idéer. Nya utvärderingsmetoder avslöjar problem med det statliga riskkapitalet till företag och nu uppmanar Ratio en ny regering att göra hemläxan.”
Artikeln kan läsas här.
BLT skriver om vår bok:
“Ny forskning från forskningsinstitutet Ratio, som under fem år bedrivit ett forskningsprojekt med ett femtiotal nya studier, visar dock att den aktiva näringspolitiken kostar mer än den smakar. ”Det är med andra ord ytterst tveksamt om företagsstöden faktiskt bidrar med tillväxt och nya jobb”, summerar de i en debattartikel i Dagens Nyheter (DN den 29 december). Och de fortsätter: ”Myndigheter och politiker kan svårligen att identifiera de företag eller sektorer där framtida innovationer kommer att uppstå. De saknar både den information och de incitament som krävs.”
Artikeln kan läsas här.
Expressens ledarsida skriver om vår bok:
“En av de femtio delstudierna visar att stöden – via Vinnova, för innovationer, Energimyndigheten och Tillväxtverket – till betydande del går till bidragsentreprenörer…
… De företagen kännetecknas av att ha högutbildade, högavlönade anställda och låg produktivitet. Det är en kass kombo om Sverige ska kunna fortsätta vara en välfärdsstat.”
Artikeln kan läsas här.
Skriver tillsammans med Nils Karlson och Karl Wennberg på DN Debatt (29/12 2018) om svensk innovationspolitik länk här:
“Staten lägger nästan 30 miljarder per år på att stötta företag med kapital utifrån antagandet att det är brist på kapital som hindrar framväxten av nya innovationer. Men vi kan i vår forskning inte se att det finns någon sådan brist. Dessutom saknas tydliga positiva effekter av företagsstöd i termer av tillväxt och sysselsättning, skriver tre forskare på forskningsinstitutet Ratio.”
Christian Sandström intervjuas i Ny Teknik 13/12:
“Det finns mängder av exempel genom historien på i dag döda tekniker som när de var som störst, fick mest pengar och hade högst status, lovade guld och gröna skogar.”
“Det kan växla snabbt, från att vi förväntar oss för mycket av en ny teknik eller ett nytt material till att vi förväntar oss för lite. Det säger Christian Sandström, som forskar om teknikskiften på Chalmers och forskningsinstitutet Ratio.
– Förväntningar och fantasi går inte ihop med verkligheten, säger han.
Christian Sandström drar en parallell till 3d-skrivare. Han skulle forska om tekniken under vad han kallar för ”den värsta hajpen” för ungefär fem år sedan. På den tiden var inte teknikens verkliga tillämpning i fokus, utan vad den eventuellt skulle kunna användas till, enligt Christian Sandström.
– Det var på den nivån att EU-kommissionärer fick uttala sig om förbud mot 3d-printing av vapen och organ. Det var rena Star Trek, säger han.”
Christian Sandström received the Pedagogical Prize at Chalmers University of Technology in 2018. More information here.
Idag släpps boken Innovationspolitik för Tillväxt, författad av Christian Sandström, Nils Karlson och Karl Wennberg. Boken finns att tillgå som pdf här.
In October I gave a speech to university faculty in Linköping about digitalization and its effects on teachers. Slides can be found here.
Abstract:
The sharing economy has evolved and spread to various sectors of the economy. Its early idea linked to the creation of more sustainable uses of resources. Since then, the development of the sharing economy has included a professionalization with self-employed suppliers rather than peers, and the question is whether the platforms following this development maintain the focus on sustainability. This paper describes and classifies the sustainability connotation of sharing economy platforms. It analyses 121 platforms derived through social media analytics to figure out whether they describe themselves as sustainable. The findings suggest that the sustainability connotation closely connects to specific sectors such as fashion, on-demand services and logistics. Meanwhile, the dominant role model platforms do not communicate about being sustainable. These findings contribute to previous research through (1) giving a systematic empirical account on the way various sharing economy platforms describe themselves in terms of sustainability, (2) pointing out the differences among the platforms, and (3) indicating the diversity in sustainability connotation among various sectors of the economy.
Full reference:
Geissinger, A., Laurell, C., Öberg, C., Sandström, C. (2019) How sustainable is the sharing economy? On the sustainability connotations of sharing economy platforms, Journal of Cleaner Production, Vol. 206, pp. 419-429. Available here.