Expressens ledarsida om vår bok Innovationspolitik för tillväxt

Expressens ledarsida skriver om vår bok:

“En av de femtio delstudierna visar att stöden – via Vinnova, för innovationer, Energimyndigheten och Tillväxtverket – till betydande del går till bidragsentreprenörer…
… De företagen kännetecknas av att ha högutbildade, högavlönade anställda och låg produktivitet. Det är en kass kombo om Sverige ska kunna fortsätta vara en välfärdsstat.”

Artikeln kan läsas här.

DN Debatt om Innovationspolitik

Skriver tillsammans med Nils Karlson och Karl Wennberg på DN Debatt (29/12 2018) om svensk innovationspolitik länk här:

“Staten lägger nästan 30 miljarder per år på att stötta företag med kapital utifrån antagandet att det är brist på kapital som hindrar framväxten av nya innovationer. Men vi kan i vår forskning inte se att det finns någon sådan brist. Dessutom saknas tydliga positiva effekter av företagsstöd i termer av tillväxt och sysselsättning, skriver tre forskare på forskningsinstitutet Ratio.”

I Ny Teknik om hypade teknologier:

Christian Sandström intervjuas i Ny Teknik 13/12:

“Det finns mängder av exempel genom historien på i dag döda tekniker som när de var som störst, fick mest pengar och hade högst status, lovade guld och gröna skogar.”

“Det kan växla snabbt, från att vi förväntar oss för mycket av en ny teknik eller ett nytt material till att vi förväntar oss för lite. Det säger Christian Sandström, som forskar om teknikskiften på Chalmers och forskningsinstitutet Ratio.

– Förväntningar och fantasi går inte ihop med verkligheten, säger han.

Christian Sandström drar en parallell till 3d-skrivare. Han skulle forska om tekniken under vad han kallar för ”den värsta hajpen” för ungefär fem år sedan. På den tiden var inte teknikens verkliga tillämpning i fokus, utan vad den eventuellt skulle kunna användas till, enligt Christian Sandström.

– Det var på den nivån att EU-kommissionärer fick uttala sig om förbud mot 3d-printing av vapen och organ. Det var rena Star Trek, säger han.”

New Publication on the sharing economy and sustainability

Abstract:
The sharing economy has evolved and spread to various sectors of the economy. Its early idea linked to the creation of more sustainable uses of resources. Since then, the development of the sharing economy has included a professionalization with self-employed suppliers rather than peers, and the question is whether the platforms following this development maintain the focus on sustainability. This paper describes and classifies the sustainability connotation of sharing economy platforms. It analyses 121 platforms derived through social media analytics to figure out whether they describe themselves as sustainable. The findings suggest that the sustainability connotation closely connects to specific sectors such as fashion, on-demand services and logistics. Meanwhile, the dominant role model platforms do not communicate about being sustainable. These findings contribute to previous research through (1) giving a systematic empirical account on the way various sharing economy platforms describe themselves in terms of sustainability, (2) pointing out the differences among the platforms, and (3) indicating the diversity in sustainability connotation among various sectors of the economy.

Full reference:
Geissinger, A., Laurell, C., Öberg, C., Sandström, C. (2019) How sustainable is the sharing economy? On the sustainability connotations of sharing economy platforms, Journal of Cleaner Production, Vol. 206, pp. 419-429. Available here.

Scientific paper on Public Sector Innovation challenges

Together with Mattias Axelson and Joakim Netz, a paper on business model perspectives on the public sector has been published in Creativity and Innovation Management. Abstract below:

“We explore how the literature on business models can explain the outcomes of innovation attempts in the public sector. Our findings suggest that governments can access a well-developed knowledge domain for a public sector area but have a weak ability to propagate its value for society. Drawing on the business model literature concerning interdependence and distributed agency, we illustrate how a collective action problem related to innovation may arise in the public sector. We illustrate this new category of public innovation challenge with the (failed) case of the Swedish civil contingencies system and subsequently discuss a new line of inquiry for future research.”

Full reference:
Axelson, M., Netz, J., Sandström, C. (2016) Innovation Challenges in the public sector – a business model perspective, Creativity and Innovation Management, Vol26(4), December 2017, pp. 370–378.