Innovation through collaboration?

Contributing to the Swedish Economic Forum Report for 2021 with a piece on whether innovation happens through collaboration or not. Complete reference below:

Sandström, C. (2021) Innovation through collaboration in order to meet grand challenges? A critique of current trends in industrial policy, in Andersson, M., Deiaco, E. and Eklund, J. Swedish Perspectives on Industrial Policy, Entreprenörskapsforum, Stockholm, 2021.

The chapter can be accessed here.

Here’s the summary:

“First, theories on the division of labor would suggest that firms collaborate to the extent that they find to be useful, and beyond doing so, they specialize in their own businesses and capabilities. Why should we expect that the presence of government money and effort to bring actors together who had little business with each other in the first place would create so much unrealized value? Evidence suggests that few posi-tive effects are seen from such collaborations, and an important reason for this could be that firms and universities are in fact too different to collaborate productively. Incentives, capabilities and cultures are developed for very specific purposes and may diverge to such an extent that collaborations are fruitless.

Second, government efforts to create innovation by facilitating collaboration are based on the underlying assumption that innovation is primarily a process not characterized by conflict. Applying classical Schumpeterian thinking around innovation as a process of creative destruction, I have argued that collaboration efforts are likely to extend the dominance of established actors effectively blocking institutional entrepreneurs from renewal efforts.
Third, collaboration efforts may simply be directed toward the wrong technologies, as they simply do not have enough information. Several contemporary examples of this dilemma have been described, and more systematic documentation of such cases is welcomed.

Fourth, government funds aimed at collaboration and innovation may distort incenti-ves to such an extent that firms effectively become dependent on support and end up as subsidy entrepreneurs. Incentive structures may in the end become so skewed that the presence of large amounts of public money makes it rational to pursue financially and technologically hopeless initiatives.”

När politikerna berusades av etanolbilar

Ny artikel i Smedjan, den här gången tillsammans med Rickard Björnemalm om lärdomar från statens misslyckade satsningar på etanolbilar.

Här är några av lärdomarna:

“Historien illustrerar hur även förment teknikneutrala lagar och regler i praktiken leder till alltför stora interventioner som i sin tur låser in marknaden i fel teknik.”

“Etanolbilen visar också hur stora satsningar i praktiken inte kan vara teknikneutrala eftersom det vid varje givet tillfälle inte finns särskilt många teknologier att förhålla sig till.”

“Storskalig industriell interventionism leder per automatik till en frånvaro av teknikneutralitet och till en ryckighet.”

Ny Bok: Mycket mer för Mindre – Tillväxt och Hållbarhet i Sverige

Igår släppte vi skriften “Mycket mer för Mindre – Tillväxt och Hållbarhet i Sverige”.

Nedan en sammanfattning av boken:

1. Världens koldioxidutsläpp stiger fortfarande, vilket är ett enormt problem och arbete återstår. Men empiriska data från Sverige visar att det har gått att kombinera en växande ekonomi med krympande miljöpåverkan. Detta betyder att positiv förändring kan ske och möjligen kan överföras till andra länder.
2. Sedan år 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018. BNP per koldioxidenhet gick under perioden ner med 60 procent.
3. Sedan 2008 (första året författarna har tillgängliga data ifrån) har de konsumtionsbaserade utsläppen från utlandet minskat.
4. Utsläppen från bilar har minskat, trots att antalet bilar ökade med 1,2 miljoner.
5. Av de 26 farliga utsläpp i luften som SCB har tillgänglig statistik över, har 24 minskat. I många fall är minskningen mer än 50 procent. Efter 1995 års förbud mot bly i bensin har dessa utsläpp minskat med 95 procent.
6. Utsläppen av svaveldioxid har gått ner med 80 procent sedan 1990, trots den ekonomiska tillväxt som ägt rum under perioden. Nedgången i användning av kol och eldningsolja tycks vara främsta orsak till denna minskning.
7. Det går att se kraftiga utsläppsminskningar av nickel, kadmium, krom, koppar, nickel och arsenik.
8. Antalet inrikesresor minskade marginellt jämfört med 1990-talets början, men utsläppen sjönk 13 procent. Utrikesresor har dock stigit.
9. Elanvändningen har gått upp med 2,8 procent sedan år 1990. Per capita och per BNP enhet har dock elanvändningen gått ner.
10. Sverige tar ut mindre vatten och använder mindre vatten per person sedan båden 1970 och 1990.

Fullständig referens här:

Grafström, J., Sandström, C., Wieslander, A. (2020) Mycket mer för mindre – Tillväxt och Hållbarhet i Sverige, Ratio. Tillgänglig här.

Paper accepted in Review of Austrian Economics

The paper ‘Bureaucrats or markets in innovation policy? – A critique of the entrepreneurial state’ has been accepted fort publication in Review of Austrian Economics.

Abstract: This paper takes stock of recent suggestions that the state apparatus is a central and underappreciated actor in the generation, diffusion and exploitation of innovations enhancing growth and social welfare. We contrast such a view of “the entrepreneurial state” with theories and empirical evidence of the microeconomic processes of innovation in the modern economy which focus on well-functioning markets, free entry and competition among firms, and independent entrepreneurship as central mechanisms in the creation and dissemination of innovations. In doing so, we identify several deficiencies in the notion of an entrepreneurial state by showing that (i) there is weak empirical support in the many hundreds empirical studies and related meta analyses evaluating the effectiveness of active industrial and innovative policies, that (ii) these policies do not take account of the presence of information and incentive problems which together explain why attempts to address purported market failures often result in policy failures, and that (iii) the exclusive focus on knowledge creation through R&D and different forms of firm subsidies ignores the equally important mechanisms of knowledge dissemination and creation through commercial exploitation in markets. We discuss how a more theoretically well-founded focus on the state as investing in knowledge generation and securing the conditions of free and competitive markets will lead to a more innovative economy.

Complete reference below:
Karlson, N., Sandström, C. Wennberg, K. (2020) Bureaucracies or Markets in innovation policy – a critique of the entrepreneurial state, accepted for publication in Review of Austrian Economics. Available here.